2 God föräldra-barn-relation

2.1 Definition skyddsfaktor

En god föräldra-barnrelation har visat sig främja en god fysisk, psykisk, kognitiv och social utveckling och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och unga. Det innebär att en god relation mellan föräldrar och barn minskar de negativa konsekvenserna av olika påfrestningar och riskbeteenden hos barnen och skyddet består långt upp i åldrarna.

Byggstenar för en god relation är värme, närvaro, bekräftelse och tydliga ramar från föräldrarnas sida. Ett gott samspel främjas enligt forskningen genom att föräldrarna ger tillräckligt med positiv uppmärksamhet och att denna överväger den negativa uppmärksamheten i form av tjat och tillsägelser. En god relation är också en förutsättning för att kunna sätta gränser som barnet respekterar.

2.2 Underlag för verksamhets-kartläggning och analys av en god föräldra-barnrelation

I texten avses både föräldrar och vårdnadshavare, men enbart begreppet föräldrar kommer att skrivas ut om texten inte är ett direkt referat från myndighet eller dylikt där andra begrepp använts.

2.2.1 Konventionen om barnets rättigheter

Artikel 5 och 18 handlar om att det är föräldrarna som tillsammans har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrarna ska hjälpa barnet så att det får sina rättigheter tillgodosedda. För att garantera och främja de rättigheter som anges i konventionen ska konventionsstaterna ge lämpligt stöd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för omvårdnad av barn.

2.2.2 Nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd

Regeringen tog 2018 beslut om en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Målet är att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under hela barnets uppväxt för att barnets hälsa och utveckling ska främjas. Enligt den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd är föräldraskapsstöd definierat som olika insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn. Strategin betonar att stöd ska erbjudas alla föräldrar, oberoende av problem och risk. Grunden är det universella stödet som ska stärka hälsan och förebygga ohälsa hos alla barn. Riktat stöd till riskgrupper samt individuellt stöd till familjer med konstaterade problem ska komplettera det generella stödet. Föräldraskapsstöd bör erbjudas på flera olika arenor för att nå alla grupper av föräldrar.

I strategin finns även skrivningar som tydliggör vikten av att föräldraskapsstödet bidrar till ett mer jämställt föräldraskap, till exempel genom att möta föräldrars behov av stöd i sin relation till varandra och i sina ambitioner att leva jämställt. Ett jämställt föräldraskap, där båda föräldrarna deltar och gemensamt utövar omsorgen om barnet, gynnar barns hälsa och utveckling. Vidare behöver föräldraskapsstödet utmana begränsande och destruktiva föreställningar om kön och främja alla föräldrars delaktighet i frågor som traditionellt har betraktats som antingen mammors eller pappors ansvarsområde.

Läs mer här: Nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd

2.3 Kartläggnings- och fördjupningsfrågor

Frågorna kan användas som stöd vid kartläggning och kvalitetssäkring av främjande och förebyggande verksamheter i kommunen. Med de kartläggande frågorna fångas inte enbart förekomst av en insats eller verksamhet utan även några grundläggande förutsättningar för ett kvalitativt arbete såsom finansiering, långsiktighet och uppföljning. De kartläggande frågorna syns under varje enskild verksamhet men kan även laddas ned här: Kartläggning av Föräldra-Barnrelation Denna kan ni sedan spara lokalt och arbeta vidare med, till exempel om ni vill jämföra de kartläggande frågorna över tid.

I de fördjupande frågorna kartläggs kvalitén i verksamheten eller insatsen på ett mer djupgående sätt. Frågorna kräver mer detaljerade svar och syftar till att identifiera eventuella utvecklings- och förbättringsområden såsom tillgänglighet, målgruppsanpassning, kompetensutveckling samt tillvägagångssätt för uppföljning. Klicka här för att hämta ner filen: Dokumentation av fördjupande frågor. Denna kan ni sedan spara lokalt och arbeta vidare med.

2.4 Verksamheter och insatser: En god föräldra-barnrelation

Nedan beskrivs verksamheter och insatser som kommuner enligt forskning, myndighetsrekommendationer eller lag bör erbjuda och som stärker skyddsfaktorn en god föräldra-barnrelation. Urvalet har förankrats med myndigheter, forskare, experter och kommuner men är inte fullständigt och kan komma att revideras över tid.

2.4.1 Tidiga samordnade insatser runt barn och ungdomar

En strukturerad samverkan på flera nivåer i den kommunala organisationen är en förutsättning för att samverkan runt enskilda barn och ungdomar ute i verksamheterna ska fungera. En strukturerad samverkan är också viktig för att kännedom om verksamheter och insatser ska öka och underlätta hänvisning och information till målgruppen. Vilka aktörer som behöver samverka kan skilja sig åt men förutsättningarna förbättras om en bred samverkan med till exempel förskola/skola, socialtjänst, hälso-och sjukvård (BMM, BVC), elevhälsa, kultur- och fritidsverksamhet, civilsamhälle samt polis finns på plats

När aktörer och verksamheter som erbjuder olika former av föräldraskapsstöd samverkar med varandra så ökar möjligheterna att identifiera och erbjuda relevant stöd i tid. Kunskap från flera verksamheter ger en bättre helhetsbild av barnets eller ungdomens behov av stöd och lämpliga insatser där även föräldrarnas situation och behov av stöd är en viktig del.

2.4.2 Utökat hembesöksprogram

Syftet med utökat hembesöksprogram är att stärka familjens tillit till sin egen förmåga och delaktighet i samhället samt att tidigt upptäcka familjer med behov av extra stöd – och erbjuda det. I ursprungsversionen av programmet sker hembesöken i samverkan mellan barnhälsovård och socialtjänsten, men även andra aktörer har med tiden inkluderats. I modellen ingår sex hembesök när barnet är mellan 0-15 månader gammalt.

2.4.3 Familjecentral

Familjecentraler i Sverige arbetar i huvudsak med barn 0–6 år men riktar sig även till blivande föräldrar och andra viktiga vuxna kring barnet. År 2023 fanns det omkring 180 familjecentraler i Sverige. Enligt definition samlokaliserar familjecentralen fyra verksamheter – barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC), öppen förskola och förebyggande socialtjänst.

Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF) är en nationell förening som arbetar med utveckling och stöd till befintliga familjecentraler i landet. Målet med familjecentralers verksamhet är enligt FFFF att främja en god och jämlik hälsa hos blivande föräldrar, barn, föräldrar och andra viktiga vuxna runt barnet.

2.4.4 Öppen förskola

Öppen förskola är en pedagogisk verksamhet för barn samt medföljande förälder, dagbarnvårdare eller annan vuxen. Den fungerar som en mötesplats där barn kan leka och delta i olika aktiviteter under pedagogisk ledning. Samtidigt kan föräldrarna träffa andra vuxna, utbyta erfarenheter och få stöd i sitt föräldraskap. Öppna förskolan är en verksamhet med låga trösklar och därför även en viktig arena för informationsinsatser för att öka deltagandet i förskolan för barn med utländsk bakgrund samt bidra till integration och språkutveckling.

Öppna förskolor finansieras oftast av kommunen och kan vara samlokaliserad i en familjecentral. Verksamheten är i allmänhet avgiftsfri.

Lagstiftning

Skollagen 25 kap. 3 §

Den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de till barnen medföljande vuxna, samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap.

2.4.5 Samverkan mellan förskola/skola och föräldrar

Förskola, skola och fritids är verksamheter som möter majoriteten av alla föräldrar och barn under större delen av barnens uppväxt. Både förskola och skola är därför viktiga arenor för samverkan med och stöd till föräldrar. Enligt Skolverket kan skolan erbjuda information och stödjande samtal från elevhälsan samt mer kontinuerliga avstämningar mellan förskola/fritids och förälder vid hämtningar. Förskola och skola kan även bjuda in andra föräldrastödjande verksamheter vid föräldramöten. Även föräldraskapsstödsprogram kan erbjudas via förskola och skola och utföras av utbildad personal från förskolan, skolan, elevhälsan, socialtjänsten eller liknande.

I skolans systematiska kvalitetsarbete ingår att löpande utveckla och utvärdera samverkan med föräldrar och vårdnadshavare för att säkerställa att man når ut till alla.

Lagstiftning

Skollagen 1 kap. 4 §

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.